lördag 19 juli 2014

Evighetens räddningsplan (IV)

"liksom han innan världens grund blev lagd har utvalt oss i honom för att vi skulle vara heliga och fläckfria inför honom. I sin kärlek har han genom Jesus Kristus förutbestämt att vi skulle tas upp som hans barn, enligt sin vilja och sitt beslut, för att den härliga nåd som han har skänkt oss i den Älskade skall prisas." (Efesierbrevet 1:4-6)

Det enda "formella" sättet som jag kan se i Nya Testamentet att bli en kristen på är att låta döpa sig. Dopet är en del av frälsningen. Kan man vara frälst utan att vara döpt? Det tror jag. Ska man låta döpa sig om man är en kristen? JA!
Jag tycker om uttrycket "låta döpa sig". Ibland säger vi "när jag döpte mig..." men det är egentligen inte helt korrekt. Du lät döpa dig men någon annan döpte dig. Det säger något om frälsningen. Du välkomnar frälsningen men någon annan räddar dig, du ropar på hjälp och någon annan lyfter dig upp.

I dopet identifierar du dig med det som hände Jesus i hans död och uppståndelse. Du bort från ditt gamla jag, tillsammans med Kristus och du uppstår till ditt nya jag, tillsammans med Kristus. Här kan man prata om en nystart! Att få bli en ny människa! Dessutom är det en människa som förblir ny. Dopet talar om att ditt nya liv inte hänger på din egen prestation utan på att du nu lever i det som Jesus gjort i sin död och uppståndelse. Så du lät inte endast döpa dig ett visst datum bakåt i tiden, du är från och med det datumet död med Kristus och uppstånden tillsammans med honom.

För en tid sedan skulle jag döpa någon och satt då i bilen på väg till dopförättningen och tänkte på dopet och vad jag skulle dela på gudstjänsten. Jag tänkte på ditt eget dop och vilken stark upplevelse detta hade varit för mig och tänkte på personen som nu skulle låta döpa sig och vad det kunde betyda för denne. Men nå slog det mig. Mitt dop har lika stor betydelse för mig idag som dagen 1993, när jag lät döpa mig. Dopets kraft avtar inte med tiden utan sitter ihop med det som hände på korset och i graven för 2000 år sedan. Jesus dog för mina synder, det som skilde mig från Gud, och i dopet dog jag bort i från mina synder, det som skilde mig från Gud. Jesus uppstod på tredje dagen, eftersom döden inte hade några rättigheter till honom och i dopet uppstod jag från döden, eftersom döden inte har några rättigheter till mig. Och efter uppståndelsen lever Jesus som den för evigt uppståndne och efter dopet lever jag tillsammans med honom, i honom.

Varför har vi fått tillgång till allt detta? På vilken grund, av vilken anledning? I sin kärlek... Vad gör man inte för någon som man älskar?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar